Tvååkers LRF-avdelning

Tvååkers RLF-avdelning i Halland bildades år 1929.
Medlemsantal en månad efter start: 120
Medlemsantal 2010: 211

Ordförande:

Fr.o.m. T.o.m. Namn Ort
1929 1938 Anders Svensson Lövagård
1939 1944 Anders Persson Smedsgård
1945 1949 Folke Andersson Tvååker 14
1950 1953 Gustav Bengtsson Bråten
1954 1954 Rudolf Jönrup Klockaregården
1955 1969 Ingvar Svensson Fagared
1970 1975 Stig Svensson Järnmölle
1976 1978 Bertil Gunnarsson Snickerns
1979 1979 Hans Karlsson Mossagård
1980 1987 Erling Andersson Järnmölle
1988 1988 Herdis Pixsjö Tvååker
1989 1989 Eskil Bengtsson Borrås
1990 1997 Ulf Persson Smedsgård
1998 2004 Bengt Svensson Fagared
2005 2007 Irene Bengtsson  
2008-   Fredrik Karlsson Borrås

Tvååkers LRF-avdelnings historik

I slutet av 1970-talet intervjuade jag ett par föreningspionjärer, Gustav Svensson i Rör och Anders Persson i Smedsgård. Då berättade Gustav att ett par år innan RLF bildades (1929), samlades några bönder från Tvååker och Spannarp i en studiecirkel för att diskutera möjligheterna för att bilda en facklig organisation för alla Sveriges bönder. Vid ett lantbruksmöte i Stockholm blev Gustav i Rör ombedd att redogöra för det som cirkelmedlemmarna hade kommit fram till. Man kan säga att tankarna och idéerna om en facklig organisation väcktes tidigt i vår bygd. I början av 1930-talet gick Sverige in i en svår lågkonjunktur. Den ekonomiska krisen drabbade i allra högsta grad landsbygden och bondekåren. Det var låga priser och dåliga avsättningsmöjligheter. Eftersom jag är född år 1927 minns jag inte mycket av den tiden, men det jag kommer ihåg var när min fars yrkesbröder kom hem och satt vid köksbordet och berättade om sina bekymmer. Min far gjorde som de flesta andra, han blev från början medlem i RLF som det då kallades. Han var också medlem i andra ekonomiska föreningar bl a MHS (Mellersta Hallands Slakteriförening), Tvååkers lantamanna, Jordbrukskassan, Tvååkers mejeriförening. Tydligen hade tanken om samverkan bönder emellan slagit rot. När jag år 1952 fick överta min mors hem i Fagared fick jag av min morbror ett mycket bestämt råd: Föreningarna ska du vara med i, för det är det bästa som har hänt i min bondetid.

Den 17 december 1929 bildades Tvååkers RLF-avdelning på Petterssons café. 22 stycken antecknade sig som medlemmar, efter en månad hade anslutningen ökat till 120. Idag år 2010 är medlemsantalet 211 och är en av de största avdelningarna i länet.

Vad var det då för frågor som RLF:arna från början tog upp till diskussion? Mejerifrågor var ofta ett hett debattämne, likaså äggföreningens problem. De arbetade för att lantbrukarna skulle ansluta sig till Varbergs Slakteriförening MHS, samt att få liv i den avsomnade fruktodlareföreningen, de diskuterade även försäkringsfrågor mm.

1932 föreslogs det att bilda en jordbrukskassa, många andra frågor togs upp med syfte att förbättra böndernas levnadsvillkor. Tvååker blev med åren en stark föreningsbygd, omkring 1960 var anslutningen till slakteriföreningen 90-95%. Det väckte uppmärksamhet i vida kretsar. Samtidigt som RLF bildades kom ungdomen i bygden att organisera sig. SLU som stod Bondeförbundet nära bildades. JUF som var helt opolitiskt startade upp 4H, och lanserade det för yngre ungdomar. Syftet med dessa ungdomsföreningar var att ge de unga en fördjupad yrkeskunskap och samhällsfostran i olika ämnen. Resultat blev ett nära samarbete med RLF och det betydde mycket för bygdens utveckling.

Det går inte att i denna historiebeskrivning ta med allt. Alla protokollböcker finns och är bevarade i hembygdsföreningens arkiv. RLF (Riksförbundet Landsbygdens Folk), som riksorganisationen kallades från början, bytte 1971 namn till (Lantbrukarnas Riksförbund) LRF, ett namn som passade bättre i tiden. En av LRF:s främsta uppgifter var när vi fick förhandlingsrätt med staten på jordbruksprodukterna. Prisavtal förhandlades fram, det gav framtidstro för näringen. Socialdemokraternas hårda jordbrukspolitik under 60-talet ökade kamplusten bland lantbrukarna. 1966 beslöt RLF:s riksförbundsstyrelse att lansera en reversinsamling för att stärka RLF:s kampfond. Avdelningen ordnade ett möte dit många kom och sen blev det byombudens uppgift att samla in reverserna för påskrift. Vår avdelning hade 255 medlemmar och alla skrev på utom en, vilket var nära 100% uppslutning. Vi blev bäst bland länets avdelningar. Onsala avdelning fick 100% men så var de bara 80 medlemmar, kampfonden var på 6 miljoner och efter reversinsamlingen ökade den till 30 miljoner, det visade sig att pengarna behövdes. Ett par stora demonstrationer genomfördes därefter och RLF/LRF blev fackligt sett en slagkraftig organisation.

Tvååkers LRF-avdelning har på många sätt deltagit i samhällsdebatten, många motioner har genom åren lämnats till länsförbundets årsstämmor. För att öka kvinnornas deltagande i verksamheten bildades studiecirklar över ämnet Kvinnan i LRF. Intresset var så stort att två cirklar kom till stånd, mycket lyckosamt. Det ökade på ett märkbart sätt aktiviteten i avdelningen. En annan fråga som aktualiserades var avbytarverksamheten och den fungerar numera i hela länet. Krav på märkning av svenska livsmedel i butikerna har den nuvarande avdelningen aktivt deltagit i. Avdelningen har av länsförbundet (regionen) två gånger, år 1999 och 2010, tilldelats utmärkelsen Årets Lokalavdelning. Det är hedrande och glädjande och bra gjort av dem som nu arbetar och för LRF vidare framåt.

LRF har en mycket stor uppgift att fylla. Det behövs en organisation som tillvaratar näringens och landsbygdens samlade intressen och därför önskar en före detta förtroendevald all lycka och framgång i kommande år.

Fagared den 16 januari 2012
Ingvar Svensson
Ordförande Tvååkers LRF-avdelning 1955-1969