Idéskriften Nya perspektiv

”Redaktionen ser framåt, endast framåt”. Ja, så beskrevs målsättningen med Lantbruksförbundets tidskrift Nya perspektiv i premiärnumret 1967. Med det stolta mottot avhandlades allt från risken att bli ”dataförförd” till komplexa frågor om världshushållets livsmedelsproduktion. Här serverades lantbrukskooperationens beslutsfattare framtidsvisioner och omvärldsanalys. Syftet var förstås även att skapa opinion i angelägna frågor. Och de angelägna frågorna var många!

”Slutar Sverige i Sundsvall?” frågar sig den norrländske journalisten Macke Nilsson 1971 apropå en utredning från Statens vägverk som inte inger något större hopp om ett utökat vägnät i Norrland. Glesbygdens utarmning är ett återkommande tema i Nya perspektiv, särskilt under de första åren och ibland under braskande rubriker som ”Apartheidpolitik i nordisk glesbygd”. Norrlands särskilda situation beskrivs redan 1969 i ett alldeles eget temanummer. Under vinjetten Renässans för byn! presenteras kreativa alternativ till den statliga jordbrukspolitikens stora KR-jordbruk, såsom köttrancher i fjälldalarna och fläskfabriker i byarna.

Storstad mot landsbygd

Inte sällan hamnar storstadssatsningarna i skottgluggen. Stockholms kostsamma och ”gigantiska kulturhus” får i en ledare 1971 stå som representant för centraliseringsivern – inte bara landsbygden får stå tillbaka utan även de nya förorterna blir ”kulturella öknar”. 1987 lyfts glesbygdsfrågan av den omfattande kampanjen Hela Sverige ska leva, men den ger inga större avtryck i Nya perspektiv. Krönikören Maj-Britt Imnander skriver att det för böndernas del ”kanske inte är rätta tidpunkten att ta till sig det här budskapet” eftersom skörden varit dålig och spannmålspriserna är osäkra.

Också miljöproblemen diskuteras livligt, många gånger utifrån frågeställningen: Hur kan vi kombinera ett lönsamt lantbruk med miljövänlig produktion? Frågan fångas i begreppet ”ekolonomi”, som är temat för 1978 års första nummer. Kanske är satsningar på biologisk forskning bättre än ”dyra maskiner” menar professor Lennart Hjelm i en av artiklarna. Lisen Sylwan-Modig tar miljödebatten till nya dimensioner i en anmälan av den nyutkomna boken Colonies in Space. Runt år 2000 kommer det att vara möjligt att bosätta sig i rymden och i de ekologiskt slutna rymdkolonierna blir skördarna mångdubbla och luftföroreningarna obefintliga.

Ekonomi och ekologi

Även 1969 års temanummer om miljö präglas av spänningen mellan ekonomi och ekologi. Handelshögskolans Erik Dahmén menar att det måste sättas ett pris på fria nyttigheter som luft och vatten. ”Kostnadskalkylerna får inte sluta vid skorstenarna”, skriver han. Under mitten av 80-talet, när de alternativa jordbruken börjar växa i antal, är det åter lönsamheten som ligger som en hotande skugga över det biodynamiska paradiset. ”Finns det en efterfrågan i Sverige, jag undrar!”, säger miljöprofilen och spannmålsodlaren Ove Andersson.

Internationella lantbruksutblickar förekom också flitigt men huvudfokus i Nya perspektiv låg förstås på rörelsens kärnfrågor: Hur ser vi på solidaritet och medlemsnytta inom lantbrukskooperationen? Hur kan våra företag utvecklas? Hur ska vi förhålla oss till konsumenterna och statsmakterna?

Det sista numret av Nya perspektiv utkom 1987.

Kettil Mannerheim Författare: Kettil Mannerheim