Ludvig Nanneson

Då man talar om framväxten av jordbrukets föreningsrörelse är Ludvig Nanneson en av de personer som tydligast framträder, inte minst vad gäller utvecklingen av det svenska lantbrukets ekonomi och driftsförhållanden. Hans intresse för jordbrukets ekonomifrågor växte tidigt fram och han kom att bli en av rörelsens viktigare talesmän.

Per Ludvig Nanneson föddes i april 1881 i Harplinge socken i Halland – detta landskap som ibland kallats för föreningsrörelsens vagga. Som lantbrukarson fick han tidigt delta i driften av ett lantbruk. Därefter blev det folkhögskola, lantmannaskola och slutligen agronomexamen vid Alnarps lantbruksinstitut 1903.

Efter examen blev han lärare, först vid Stenstorps folkhögskola och från 1907 vid Hvilans lantmannaskola. Där gjorde han sig känd som en skicklig lantbruksekonom och blev så småningom också föreståndare för skolan. På Hvilan kom han att möta framtidens män inom lantbruksrörelsen. Bland andra Anders Bjelle, som skulle bli Lantbruksförbundets Tidskrifts ABs (LT) ledande man, studerade på Hvilan under Nannesons tid.

Bygger upp Driftsbyrån

Nanneson hade vid det här laget gjort sig ett namn som lantbruksekonom. Kort efter att Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap (SAL) bildats, kallades han därför in för att bygga upp SALs driftsbyrå, en byrå för konsultativ lantbruksbokföring. Nanneson blev byråns förste föreståndare och fick leda utvecklingen av jordbrukets bokföringsverksamhet inom olika områden. I samma veva som Nanneson kom till SAL blev han också medredaktör för Landtmannen, tillsammans med SALs förste verkställande direktör Gustaf Leufvén.

Tio år senare, då Leufvén slutade för annat uppdrag, utsågs Nanneson till hans efterträdare på direktörsposten. En av hans första uppgifter var omorganisationen av SAL, som bland annat gick ut på att knyta de ekonomiska föreningarna till organisationen. Samtidigt styrdes verksamheten om för att fokusera på en rationell utveckling av den ekonomiska föreningsrörelsen – allt för att uppnå ett effektivt tillvaratagande av jordbrukets intressen på marknaden. Nanneson såg också vikten av att ha tydliga organ som nådde ut till medlemmarna. 1931 startades därför Jordbrukarnas Föreningsblad och några år senare såg tidskriftsaktiebolaget med dess publikationsverksamhet samt korrespondensskolan LTK dagens ljus.

Nanneson blir professor

Tiden som chef för SAL blev emellertid kort; efter fem år lämnade han posten för att istället bli professor i lantbruksekonomi vid den nystartade Lantbrukshögskolan i Ultuna. Att Nanneson gick vidare till Ultuna betydde däremot inte att han helt bröt sitt engagemang i SAL. Han fortsatte som medredaktör för Landtmannen under ytterligare ett par år, satt kvar i styrelsen för SAL, var ordförande för tidskriftsaktiebolaget och fortsatte som föreståndare för Driftsbyrån ända till 1946. Då SAL stod inför ytterligare en omorganisation i slutet av 1930-talet var Nanneson ordförande i den kommitté som lade fram förslag på den nya organisationen som mynnade ut i Sveriges Lantbruksförbund (SL) 1940. Dessutom satt han i flera föreningsstyrelser, kommittéer och statliga utredningar som arbetade med lantbruksrelaterade frågor.

Nannesons intresse för lantbruksekonomiska frågor och driftsförhållanden kom till uttryck i ett flertal böcker som han skrev själv eller tillsammans med andra. På uppdrag av Lantbruksstyrelsen gav han från 1914, årligen ut kontrollföreningarnas med fleras räkenskaper. Han bearbetade även Räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som också var det viktigaste underlaget för den lantbruksekonomiska forskning och upplysning han själv bedrev. Flera av hans böcker, som utöver bokföring och ekonomi också berörde husdjursskötsel och andra relaterade ämnen, användes som läroböcker i lantbruksundervisningen. Vid sidan av bokproduktionen skrev Nanneson också flera artiklar till lantbrukstidskrifter, framförallt för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och till Landtmannen.

Ludvig Räknare avslutar karriären

Vid 65 års ålder lämnade Nanneson sin professur vid Ultuna. I samma veva gjorde han sina sista avgörande insatser för SL i och med »1946 års nya Sveriges Lantbruksförbund» som innebar en utbyggnad av verksamheten och som bestod fram till 1971 och eran LRF. Därefter flyttade han till sin gård i Söndrum i hemlänet Halland. I ytterligare fyra år satt han som ordförande i styrelsen för LT, innan han 1950 slutligen drog sig tillbaka. Ludvig Nanneson – eller Ludvig Räknare som han kallades som medlem i Byrålådan, sällskapet för de högre tjänstemännen inom SL – dog 1963, 82 år gammal.

Lisa Qviberg Författare: Lisa Qviberg