LRF Konsult: Från Driftsbyrån till LRF Konsult

Efter andra världskriget växer Driftsbyråns verksamhet så att det knakar. Från att främst ha varit en resurs för de stora lantgodsen utvecklas företaget till Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med en rik flora av tjänster och 135 lokalkontor runt om i landet.

Under efterkrigstiden möts bönderna av ett ständigt växande skattetryck, en allt snårigare djungel av skatteregler och stigande krav på effektivisering. När lantbrukarnas efterfrågan på bokföringstjänster och driftsanalyser ökar blir det naturligt att anlita Svenska Lantbruksförbundets konsultfirma Driftsbyrån. Med sin särskilda kompetens inom jordbrukets område lyckas företaget vinna allt fler kunder.

1943 har Svenska Lantbruksförbundets Driftsbyrå omkring 2 000 uppdrag. 1967 har den siffran stigit till 35 000. Tio år senare finns 125 kontor runtom i landet, uppdragen är 115 000 till antalet och man har en stab på 1 200 anställda. 2009 har LRF Konsult 1 500 anställda och ytterligare tio kontor.

Lokal närvaro och ny teknik

Satsningen på lokala kontor ger Driftsbyrån viktig kunskap om de särskilda villkoren för jordbruksdrift på olika platser i landet och inte sällan uppstår en förtrolig relation mellan Driftsbyråns lokala rådgivare och deras kunder.

Bakom framgångarna ligger även en stark utvecklingsbenägenhet och vilja att använda ny teknik.  Redan 1944 börjar man med maskinbokföring då Addo X 5000 införskaffas till kontoret i Linköping. 1969 börjar datoriseringen då Lantbruksdata bildas i Hållsta utanför Eskilstuna. 1986 genomförs utvecklingsprogrammet DB-drive vilket resulterar i att persondatorer installeras på 110 kontor. På 65 av dessa fanns fullständiga nätverk och med hjälp av teleteknik och det nya bokföringsprogrammet D 58 kunde bokslut plötsligt göras online. DB, som företaget hette just då, var bland de första i världen att tillämpa den här arbetsmetoden.

Stort arbete vid stora förändringar

Driftsbyrån och senare DB och LRF Konsult kom också att stå för viktiga insatser vid genomgripande förändringar av jordbruks- och skattepolitiken. Under 1950- och 60-talen försvårades böndernas generationsskiften av bland annat höjda taxeringsvärden på fastigheter. På 1960-talet lanserades därför den omfattande studiekampanjen ”Gården byter ägare”. Under det tidiga 1970-talet kom den så kallade Bgr-reformen. All näringsverksamhet skulle hädanefter deklareras på ”bokföringsmässiga grunder”. 60 000 lantbrukare deltog då i 5 000 studiecirklar och Driftsbyrån bidrog med studiematerial och informatörer.

Det mest intensiva arbetet i LRF Konsults historia genomfördes dock i samband med EG-anslutningen 1995. Fem lantbruksekonomer skickades till olika EG-länder för att studera hur lantbruket inom EG fungerade. För att få tillgång till EG-stöd var lantbrukarna tvungna att på kartor dokumentera sina ägor och ange hur olika arealer användes. LRF Konsults personal ägnade många kvällar och helger åt att för hand rita in böndernas områden på svartvita ortofotokartor. Till det kom uppgiften att hjälpa bönderna genom EGs höga travar av blanketter.

Nya kunder, nya verksamheter

Under 1990-talet kom även företagets verksamhetsområden att breddas. Namnet LRF Konsult antogs 1989 och två år senare bolagiserades firman. Tanken var att samla stora delar av LRFs företagarservice i en organisation, att öka affärsmässigheten och nå ut till nya kundgrupper. Idag sysslar LRF Konsult med allt från juridisk rådgivning till fastighetsförmedling och har flera uppdragsgivare utan direkt anknytning till de gröna näringarna.

Kettil Mannerheim Författare: Kettil Mannerheim