LRF Försäkring: Hårt LRF-arbete bakom försäkring

– Tanken är att lantbruket ska finnas kvar när man reser sig från sjukbädden. Thomas Arvidson, vice VD för LRFs försäkringsverksamhet till 2011 då han gick i pension, berättar om det mödosamma arbetet med att rädda lantbrukarnas Ersättarförsäkring. Sedan 1950-talet har LRF och dess föregångare försökt att sy ihop bra försäkringar till medlemmarna.

Under slutet av 70-talet blossade en debatt kring lantbrukarnas sociala situation upp. Jämfört med de stora löntagargrupperna var böndernas trygghetssystem klart bristfälliga – vid sjukdom saknade ofta den enskilde lantbrukaren möjlighet att avlöna ersättare som kunde sköta djur, åker och skog. För att råda bot på det tog LRF upp frågan i 1978 års prisförhandlingar.

Förhandlingen resulterade i att staten tog det ekonomiska ansvaret för det nya ”Trygghetspaketet för Lantbrukarna”, en försäkringslösning som gav ersättning vid arbetsskador, sjukdom och dödsfall.

– Man skapade ett paket som efterliknade det skydd som kollektivavtalsanställda hade, säger Thomas Arvidson.

Satsningen finansierades med medel ur jordbrukets prisregleringar och fungerade som skyddsnät för den enskilde bonden de påföljande 16 åren. I början av 1990-talet avreglerades svenskt jordbruk. Därmed upphörde prisregleringarna och frågan väcktes om vad man skulle göra med Trygghetspaketet.

Då kändes det omodernt att staten skulle svara för det här socialförsäkringsskyddet – tyckte staten!, säger Thomas Arvidson.

LRF tar hand om tryggheten

Vid det laget hade LRF ett eget försäkringsbolag, då kallat Lantbrukarnas Trygghetsförsäkring (LTF). När Trygghetspaketet upphörde den 30 juni 1994 fick LTF en engångssumma i miljardklassen för att fullfölja statens i många fall långa försäkringsåtaganden.

Om någon var nyskadad då, och var i tjugoårsåldern och fick rätt till en livränta fram till 65 år så skulle det betalas under många år. Vi har fortfarande skador som kanske kommer att ersättas i tjugo år till, säger Thomas Arvidson.

Kapitalet har placerats så pass väl att det idag rör sig om ett försäkringskapital på dryga tre miljarder som ger ekonomisk tyngd åt LRF:s försäkringsverksamhet.

Nya Trygg – ett unikt erbjudande

LTF:s uppdrag blev att snabbt skapa en ny försäkringslösning som kunde länka i när de statligt finansierade försäkringarna för lantbrukarna upphörde. Så föddes den ”Nya Trygghetsförsäkringen”, som erbjöds till alla Sveriges bönder utan någon form av hälsoprövning, dessutom kostnadsfritt under det första halvåret. För att uppmärksamma Sveriges bönder på nyordningen genomfördes en massiv telefonkampanj – 104 611 personer kontaktades med hjälp av personal på LRF Konsults kontor.

Nya Trygg, som försäkringarna kom att kallas i dagligt tal, innehöll tre olika försäkringar – en livförsäkring, en olycksfallsförsäkring och så den för bönderna kanske viktigaste Ersättarförsäkringen. Enligt Thomas Arvidson var och är Ersättarförsäkringen fortfarande unik i sitt slag.

Den börjar gälla redan efter tio dagar och ersätter kostnaderna för lejd arbetskraft. Normala avbrottsförsäkringar för företagare har 90 karensdagar – och på tre månader, ja, då har lantbruksföretaget gått i konkurs.

Medlemsnyttan viktigast

Det främsta syftet med Ersättarförsäkringen var att skapa trygghet för medlemmarna. Lönsamheten var underordnad det målet vilket tydligast illustreras av 1995 års resultat: LTF betalade ut 80 miljoner, medan premieintäkterna landade på 40 miljoner. Trots den statliga startmiljarden var det dock självklart att försäkringen på sikt skulle finansiera sig själv.

Hade man väntat tills pengarna var slut, så hade vi varit tvungna att höja premien med två–tre hundra procent och då hade försäkringen dött, säger Thomas Arvidson. Vi fick börja en lång och mödosam resa för att återställa försäkringen till sund försäkringsekonomi. Skruva i villkor, skruva i premier, skruva i tillämpningen och så vidare.

Ny försäkringsinnovation

Runt 2002 lyckades man slutligen att få balans mellan utbetalningar och premier i Ersättarförsäkringen. Något som gjorde den processen mindre smärtsam var en ny innovation – medhjälparförsäkringen. Tanken var att skapa ett olycksfallsskydd för grannar och vänner som hjälper till på gården, en tanke som resulterade i en försäljningssuccé.

På sätt och vis räddade det Ersättarförsäkringen, avrundar Thomas Arvidson.

Kettil Mannerheim Författare: Kettil Mannerheim