Beredningar, råd och delegationer

Den mångfacetterade verksamheten i LRF medförde att ett stort antal beredningsgrupper, arbetsgrupper och delegationer inrättades för att lättare kunna fånga upp kunskap och uppfattningar i organisationen. Under åren kom hundratals beredningsorgan att bildas och avvecklas.

Under flera decennier var representationen i olika organ viktiga beslutsärenden för styrelse,arbetsutskott och vd.

Avtalsrådet var rådgivande organ till riksförbundsstyrelsen i förhandlingsfrågor. Varje länsförbund fick inledningsvis utse en ledamot för varje påbörjat 2000-tal medlemmar. Mötena som oftast hölls på Läkaresällskapet i grannfastigheten på Klara Östra Kyrkogata var slutna. Alla utsedda måste också vara ombud vid riksförbundsstämman. Avtalsrådet ersattes 1991 av det förbundsrådet (nu regionalt respektive kooperativt råd) som var samrådsorgan för riksförbundsstyrelsens ledamöter och medlemsorganisationerna (regionerna och organisationsmedlemmarna). Rådet leddes av förbundsordföranden.

Jordbrukets förhandlingsdelegation valdes ur riksförbundsstyrelsen med mandat att företräda riksförbundsstyrelsen i prisförhandlingarna. Den ersattes senare av lantbrukarnas stora förhandlingsdelegation och den lilla förhandlingsdelegationen. Efter avregleringen 1990 utsågs endast en förhandlingsdelegation.

Tre beredningskommittéer med representanter för riksförbundsstyrelsen och ombuden förberedde riksförbundsstämmans ärendebehandling och beslut. Beredningskommittéerna tillstyrkte eller ändrade i riksförbundsstyrelsens beslutsförslag.

LRF-konferensen hölls i januari under ett par decennier. Deltagare var styrelseledamöter, chefstjänstemän och förtroendevalda från LRF, länsförbunden och föreningarna. Ett par hundra deltagare samlades i Folkets Hus på Norra Bantorget. Viktiga frågor för LRForganisationen diskuterades, ofta med externa medverkande.

Djurhälsorådet var rådgivande i veterinärmedicinska och andra djurhälsofrågor.

Föreningsrörelsens stadgekommitté hade till uppgift att bereda och föreslå ändringar i LRFs stadgar och i de normalstadgar som fanns för länsförbund och ekonomiska föreningar.

Lantbrukarnas Forskningsberedning beredde forskningsansökningar och kom senare att ersättas av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Lantbrukets Producenttjänst (LPT) beredde rådgivningsfrågor i lantbruket.

LRFs Norrlandsgrupp består av förtroendevalda från Norrlandslänen och bevakar främst utformningen av det statliga norrlandsstödet. I samband med EU-medlemskapet inrättades även en Höglandsgrupp.

Skattedelegationen besvarade självständigt remisser och handlade andra viktiga skattefrågor.

Skattedelegationen var välrenommerad hos statsmakterna och ansågs mycket kunnig inte minst genom delegationens nära kontakter med driftsbyråns praktiska verklighet.

Arrenderådet med representanter från jordägare och arrendatorer arbetar för att nå samsyn i arrendefrågor som ofta var medlemspolitiskt besvärliga.

LRF deltar även i ett antal internationella organisationer.

IFAP, International Federation of Agricultural Producers (bildad 1946), den världsomspännande jordbrukarfederationen. LRFs förbundsordförande har under olika perioder ingått i dess exekutivkommitté och har även lett specialkommittéer. IFAP håller kongress vartannat år och har sitt säte i Paris.

ICA, International Cooperative Alliance (bildad 1895) är den världsomspännande kooperativa organisationen som i huvudask domineras av konsumentkooperationen. Kongress hålls vart fjärde år. Säte i Genève. LRF lämnade ICA år 2003.

NBC, Nordens Bondeorganisationers Centralråd (bildad 1934) består av de nordiska länderna. Vart annat år hålls en generalförsamling (nu benämnt utvidgat presidiemöte) i det land som under två år ansvarar för sekretariatet. LRF svarar för sekretariatet 2009–2011.

CEA, Confédération Européenne de l´Agriculture (bildad 1948), den europeiska bondeorganisationen, som nu integrerats i COPA/COGECA, höll en årlig kongress.

COPA, Comité des Organisations Professionelles Agricoles de la CE (bildad 1958) och COGECA Comité General de la Cooperation Agricole de la CE (bildad 1959) är de europeiska bondeorganisationernas och lantbrukskooperativa företagens gemensamma lobbyorgan i Bryssel med separata styrelser men med gemensam generalsekreterare och gemensamt kansli. 

Författare: Jan de Woul