Treklövern ny logotyp

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) använder en stiliserad treklöver som logotyp. Treklövern kan associeras med gröna ängar och kohagar, och därmed foder åt betande djur och i överförd bemärkelse kött- och mjölkproduktion. Ändå svarar det inte helt på frågan varför LRF använder en treklöver istället för ett sädesax, en ko eller varför inte en spade. 

LRFs treklöversymbol har rötter tillbaka till 1930-talet. Föregångaren Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) som grundades i mars 1929 hade som mål att ta tillvara landsbygdsbefolkningens intressen gentemot den ekonomiska lantbruksrörelsen och politiker. De ville även vara en motvikt mot den stadsdominerade arbetarrörelsen. Runt 1950 hade RLF ett rekordstort medlemsantal på nästan 200 000. RLF hade den allra första tiden ingen egentlig symbol eller föreningsmärke. Först då den egna tidningen ”Landsbygdens Folk” (senare RLF-tidningen) började komma ut i slutet av 1929 kan man se en grafisk profil som då också användes i brevhuvuden. 

Två symboler konkurrerar

RLF hamnar i augusti 1930 på kollisionskurs med Föreningen Mjölkpropagandan eftersom RLF inte tycker om att Mjölkpropagandan alltför mycket konkurrerar med RLFs egen propaganda för svenska jordbruksprodukter. RLF arbetade med smörskyltar, omslagspapper och tidningsreklam. Treklöversymbolen användes av RLF som smörmärke i konkurrens med den mer etablerade runmärkningen av smör, som stöddes av Svenska Mejeriernas Riksförening och Mjölkpropagandan.

I RLF-tidningen juni 1930 kan man finna en annons för potatis från Svartsjölandet, och på säckarna används ett treklövermärke i kombination med bokstäverna R, L och F. RLFs informationsvägg på Stockholmsutställningen sommaren 1930 pryddes av ett så kallat ”funkisträd”, som skulle symbolisera hur man i framtiden skulle kunna plocka mogna ”frukter” i form av ursprungsbeteckning, standardvaror, standardförpackning, kvalitetsförvaring, reklam och enhetliga priser. Trädet var, enligt RLF-tidningen, ”krönt av vårt eget klöverblad”. 

RLFs huvudexpedition tog i april 1930 emot de första färglagda skisserna till ett klöverblad. Det är tydligt att symbolen redan var väletablerad när RLFs riksstämma i Örebro 1931 formellt antog den. Under de kommande 40 åren vimlade det av klöverbladsfanor på lantbruksmöten, mässor och demonstrationer där ortsförbund av RLF var representerade.

RLF och SL slås samman

LRFs nuvarande treklöver grundar sig på RLFs gamla logotyp. LRF använder samma akronymbokstäver men de kan läsas på en annan ledd. Ändå framgår det inte i klarspråk av arkivmaterialet varför man vid den stora fusionen 1970–71 antog en stiliserad treklöver som var så intimt förknippad med bara den ena av de två fusionsparterna. Den andra parten, Sveriges Lantbruksförbund (SL), grundat 1917, var en sammanslutning för den ekonomiska lantbruksrörelsen och verkade främst på riksplanet. SL tog i början av 1940-talet i bruk sin första logotyp, uppbyggd kring ett veteax men den tycks aldrig ha varit så viktig för organisationens arbete. Det var ju snarare SLs medlemsorganisationer som exempelvis Lantmännen-föreningar, Mjölkcentralen och Slakteriförbundet som skyltade med sina symboler. När sammanslagningen med RLF var aktuell 1969–70 hade alltså Lantbruksförbundet ingen egentlig logotyp. Det går inte att se i arkivmaterialet varför det nya LRF valde en stiliserad treklöversymbol, men kanske var det så självklart att det aldrig ens diskuterades på allvar.

Under det sena 1960-talet hade lantbrukarna sedan länge känt sig hotade av den snabba flykten från landsbygden. En sammanslagning av de två främsta lobbyorganisationerna var ett sätt att stärka sina krafter. I ett sådant läge framstår det som naturligt att den nya centralorganisationen antog en kraftfull och enkel symbol. Riksförbundet Landsbygdens Folk hade en lång tradition av fantåg över hela landet och närvaro vid lantbruksmöten och mässor. RLFs väletablerade ortsförbund använde egna varianter av grönvita fanor med treklöversymbol. Treklöversymbolen måste därför ha varit ganska känd bland allmänheten. 

En symbol i tiden

Den gröna treklövern passade även i sin kantiga form perfekt in i den gröna vågens tidiga 1970-tal. Grön färg ger lugnande signaler och kan associeras till närhet, social gemenskap och harmoni. Den kunde inte sammanblandas med de skäror och veteax som vid denna tid prydde många kommuniststaters nationalflaggor. Det politiska partiet Bondeförbundet, senare Centerpartiet, hade sedan många decennier tillbaka använt en grön fyrklöver. Det vore intressant att veta om klöverbladssymbolen 1930 var en ny uppfinning, eller om den gick tillbaka på äldre förebilder. Kanske får den ses som ett uttryck för lantbrukarnas organisering under 1900-talet. Under tidigare epoker hade ju landsbygdsliv och bondesysslor varit normen, medan hantverk, handel och administration i städerna var det avvikande. I och med urbaniseringen behövde den minskande bondebefolkningen tydligare symboler. Varför då inte välja ett litet centimeterlångt blad från vitklövern, Trifolium Repens, att samlas under?

Anders Gidlöf Författare: Anders Gidlöf