En röst i kulturdebatten

God litteratur, konst, teater och musik skulle vara tillgänglig för alla människor, oavsett ålder, bostadsort eller inkomst. Och varje människa oberoende av ålder, hälsa, bostadsort och ekonomisk ställning skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper och färdigheter. Detta var grundtanken för arbetet i LRFs Kulturråd.

Det var på LRFs förbundsstämma 1974 som ett nytt, ambitiöst kulturprogram antogs. Det egna kulturutbudet – bland annat i form av tidningen Land, idétidskriften Nya Perspektiv, bokförlaget och ett flertal kulturstipendier – utgjorde en del av programmet.

En annan punkt i programmet var att bilda ett kulturråd. Rådets uppgift skulle vara att samordna de olika kulturaktiviteterna och ge impulser till kulturdebatten och lämpliga kulturella arrangemang. Kulturrådet skulle också bereda styrelsens beslut om utdelning av kulturstipendier. Av de tre stipendierna – Ragnar Oldsbergs-stipendiet, stipendier ur Bjellefonden och Lindekrantz-stipendiet – finns bara det sistnämnda kvar. Det delas ut till kultursatsningar på landsbygden, företrädesvis i Västra Götaland.

I arbetsgruppen som förberedde kulturprogrammet fanns styrelseledamoten och riksdagsledamoten Nils G Åsling. Han blev sedan kulturrådets första ordförande. Och senare även näringsminister. Rådet hade sitt första möte i mars 1975.

Livet på landet på Liljevalchs

Kulturrådet har genom åren medverkat i och bidragit till en rad kulturaktiviteter. En av de mest omfattande var ”Livet på landet”, en konstutställning 1985 i Stockholm på konsthallen Liljevalchs kring bondens år i konsten förr och nu. 5 000 konstnärer inbjöds att medverka, och 596 konstnärer skickade in sammanlagt 1 901 bidrag. Av dem utvaldes 100 konstnärer – med över 200 verk. En del av verken turnerade sedan som vandringsutställningen Bondeliv genom Sverige, via Bygdegårdarnas Riksförbund. Ett trettiotal verk köptes in till LRFs konstsamling.

Kulturrådet fick nya riktlinjer för sin verksamhet 1989, enligt det kulturpolitiska program som fastställdes vid 1988 års riksförbundsstämma. Kulturrådet skulle vara ett rådgivande organ till LRFs styrelse i kulturpolitiska frågor och en resurs för utformning av olika kulturaktiviteter inom LRF. Rådet skulle även vara ett forum för diskussion och en inspirationskälla för en vidare kulturdebatt. För ledamöterna i rådet var det också viktigt att föra landbygdens och landsbygdsfrågans talan i den allmänna debatten och skapa förståelse mellan tätort och landsbygd. Rådet skulle nu ledas av förbundsordförande och framstående representanter för svensk kultur.

100 000 kronor i pris

Mellan 1993 och 2001 delade LRFs kulturråd ut ett litteratur-/kulturpris. Litteraturpriset instiftades 1993 under en femårig försöksperiod, och ersattes med ett kulturpris 1998. Priset på 100 000 kronor gick till en person, grupp eller institution som verkat för landsbygdens och lantbrukets frågor.

En av de drivande i kulturrådet ända från starten var Atte Laine, LRFs första och hittills ende kulturchef. Efter att Laine gått i pension 2002 lades kulturrådet ned 2004, på initiativ från LRFs dåvarande vd och styrelseordförande. Men 2011 kommer kulturen åter i fokus, genom att LRFs Kulturnät inrättas – en ny form av råd.

Mottagare av LRFs litteratur-/kulturpris:

1993: Bengt Berg

1994: Gerda Antti

1995: Sune Jonsson

1996: Bengt Bratt

1997: Tomas Tranströmer

1998: Ale Möller/Lena Willemark

1999: Sven Hallonsten

2000: Lennart Sjögren

2001: Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn

Exempel på projekt som drivits/stötts av LRFs kulturråd:

Projektet Bondeminnen: En landsomfattande insamling av aktiva lantbrukares minnen och upplevelser av moderniseringen av 1900-talets jordbruk. Insamlingen genomfördes åren 1989–1994 i samarbete med Nordiska museet och Studieförbundet Vuxenskolan.

Utställningen Smaka på Sverige – från gård till bord: Utställningen invigdes 1996 i Måltidens Hus i Grythyttan och Kalmar konsthall. Under kulturhuvudstadsåret 1998 visades den på Skansen. Utställningen ingår numera i Julitas ordinarie utbud.

Sverige är mer…: Ett samarbetsprojekt under kulturhuvudstadsåret 1998 som LRF deltog i. På Skansen visades levande landsbygdskultur och regionala gästspel erbjöds under hela året. Varje landskap fick en specifik period under året.

Geometrica Lactis: En modellutställning och skrift om framtidens byggnader inom lantbruket, som togs fram 1999. Projektet bedrevs av arkitektstuderande i nära samverkan med lantbrukare och LRFs kulturråd. Syftet var att skapa nya former och en ny estetik för en traditionsbunden näring och att undersöka hur stad och land förhåller sig till varandra i ett brett perspektiv.

Bästa gårdsmiljö: I samarbete med Tidningen Land Lantbruk utlyste LRFs kulturråd ett pris om Bästa gårdsmiljö sommaren 2001. Syftet med priset var att, ur traditionen och det goda exemplets makt, belöna gårdar som på bästa sätt tagit tillvara och utvecklat gårdens byggda miljö såväl med hänsyn till livsmiljön som ur ett kulturellt, funktionellt och estetiskt intressant perspektiv.

Författare: Karin Jansson Myhr