LTs förlag: Skönlitteratur och folkbildning

Som förlagets startår brukar anges 1934, men rötterna sträcker sig egentligen ända tillbaka till 1918 och bildandet av Sveriges Allmänna Lantbrukssällskaps Förlagsaktiebolag. Ändamålet var att ”befrämja utgivande av jordbrukstidskrifter” åt Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap som bildades 1917 och senare även åt jordbruksnäringens olika riksförbund, såsom slakteri-, mejeri och lantmannaförbunden. Tidskrifterna kom sedan att utgöra grunden för verksamheten – från tidiga exempel som Landtmannen: Tidskrift för Landtmän och Jordbrukarnas Föreningsblad (LANDs föregångare) till idétidskriften Perspektiv. Vid sidan om tidskrifterna förekom även en del facklitteratur och småskrifter. Som exempel kan nämnas Lantarbetarlärans allmänna grunder av agronomen M.O. Nordenborg från 1928.

Det var emellertid från 1934 och bildandet av Lantbrukssällskapets Tidskriftsaktiebolag (LT) som jordbruksrörelsen fick ett bokförlag att räkna med. Likt böndernas motsvarighet till arbetarrörelsens Tiden Förlag blev LT en ideologiskt betydelsefull del i det folkrörelse- och folkbildningsarbete som bedrevs inom den framväxande organiserade bonderörelsen. Förlagets signum blev utgivning av gedigen facklitteratur inom ämnesområden med anknytning till livet på landet till exempel djur, natur, hantverk, trädgård, matlagning och folklivsskildringar samt läromedel för naturbruksutbildningar. Dessutom startades en skönlitterär utgivning med målet att ge ut bonderomanen med stort B och ambitionen att föra fram erfarenheter som låg landsbygdsbefolkningen och förlagets ägare – bönderna – nära.

Succébok lade grunden

Frågan är emellertid om LTs ambitiösa utgivning någonsin skulle ha varit möjlig utan den enorma succé som Kajsas kokbok (ej att förväxla med Cajsa Warg) blev. Förlagets riktiga mjölkko gavs ut första gången 1935 och har sedan dess tryckts i åtskilliga upplagor. Författare var Karin Fransén som under 1940- och 50-talet arbetade som matskribent vid Svenska Dagbladet och Jordbrukarnas Föreningsblad. Franséns idé var att ge landsbygdens husmödrar en kokbok skriven speciellt för deras behov. Recepten förutsatte därför att råvarorna kom direkt från skörd, slakt, fiske och jakt. Det blev en kokbok som blandade genuina basmatsrecept på svensk husmanskost som fläsksås med potatis, salt sill, eller rullsylta på gris, med festmat som herrgårdsstek, rullader eller stekt kanin.

Anders E. Bjelle

Den drivande kraften i tillkomsten av bokförlaget LT var den dynamiske lantbrukarsonen Anders E. Bjelle. Han hade som nyutbildad agronom redan 1919 utnämnts till redaktionssekreterare för tidskriften Landtmannen och blev genom att vara drivande i arbetet med upplysnings- och informationsverksamhet en viktig aktör när det gällde att konsolidera Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap, SAL (senare Sveriges Lantbruksförbund) under organiseringsfasen. Ett arbete som i mångt och mycket lade grunden till att SAL kunde träda fram som talesman för jordbruket i såväl ekonomiska som politiska spörsmål under 1920- och 1930-talet.

Som direktör för LT fick den kulturengagerade Bjelle en plattform att förverkliga högt ställda folkbildningsideal och kulturambitioner närda både av Bjelle själv och av jordbrukets föreningsrörelse i stort. Det var också under Bjelles ledning från 1934 fram till hans hastiga bortgång 1961 som varumärket LT etablerades med en häpnadsväckande bredd och styrka.

Läromedel och skönlitteratur

Ett första steg var när förlaget 1937 började ge ut lantbrukslitteratur anpassad till lantbruks- och lanthushållsskolor, vilka sågs som en självklar målgrupp med anknytning till lantbruk och trädgård. En satsning med liknande inriktning genomfördes 1943 då korrespondensskolan LTK startades upp. Syftet var att anordna studiecirklar om lantbruksämnen och hemkunskap i brevform.

År 1942 började utgivningen av skönlitteratur genom att en författarpristävling med temat ”Den svenska jordbruksbefolkningens liv och gärning i nutiden” anordnades. Tävlingen vanns av Sven Edvin Salje för På dessa skuldror. Saljes senare utgivning kom att förläggas på LT och han blev dessutom en av förlagets mest kända författare. En liknande pristävling arrangerades 1947, denna gång internordisk, med temat ”Människor och problem på landsbygden i nutiden”. Det svenska priset vann Per Olof Ekström med romanen Sommardansen. Som temanamnen antyder fanns ett specifikt intresse för att få fram livfulla nutidsskildringar som kunde fungera som motbilder till den smått nedsättande bild av lantbrukaren som då var rådande i populärkulturen. Måhända skulle de också vara till hjälp för landsbygdens krympande jordbrukande befolkning att bättre förstå sin samtid?

LTs mest kända namn blev faktiskt inte en författare, utan en tecknare. Signaturen EWK, Evert Karlsson, behöver knappast någon närmare presentation. Från 1951, då han blev tecknare på heltid, fram till 1995 då han drabbades av sjukdom, var hans knivskarpa karikatyrteckningar som kommenterade dagsaktuell politik oerhört populära och uppskattade i såväl svenska som internationella tidningar och tidskrifter. Inte minst medverkade han regelbundet i LRFs flaggskepp Land. LTs förlag gav också, lagom till jul i en följd av år, ut den politiska parodiserien Livet i Svitjod som EWK gjorde tillsammans med Astrid Lindgrens bror Gunnar Eriksson. (Evert Karlsson gick ur tiden 5 januari 2004).

Per-Ola Karlsson Författare: Per-Ola Karlsson